1797-1856 French Paul Delaroche Locations Painter and sculptor, son of Gregoire-Hippolyte Delaroche. Though he was offered a post in the Bibliotheque Nationale by his uncle, Adrien-Jacques Joly, he was determined to become an artist. As his brother Jules-Hippolyte was then studying history painting with David, his father decided that Paul should take up landscape painting, and in 1816 he entered the Ecole des Beaux-Arts to study under Louis-Etienne Watelet (1780-1866). Having competed unsuccessfully for the Prix de Rome for landscape painting, he left Watelet studio in 1817 and worked for a time with Constant-Joseph Desbordes (1761-1827). In 1818 he entered the studio of Antoine-Jean Gros, where his fellow pupils included Richard Parkes Bonington, Eugene Lami and Camille Roqueplan.  Related Paintings of Paul Delaroche :. | The execution of Lady Jane Grey | Le comte James Alexandre de Pourtales dans son hotel du n 7, rue Tronchet. | Bonaparte franchissant les Alpes | The Execution of Lady Jane Grey | Cardinal Mazarin-s Last Sickness |
Related Artists:
Juan de Flandes
Flemish-born Spanish Northern Renaissance Painter, ca.1460-1519 South Netherlandish painter, active in Spain. Nothing is known of his life or work before he went to Spain, where he is first mentioned in a document of 1496 as Juan de Flandes, a painter in the service of Queen Isabella of Castile. Treasury accounts confirm that he held this position until the Queen death in 1504. On arriving in Spain, he must have lived in Burgos, where he certainly met MICHEL SITTOW, another painter in the Queen service, who had been at the Castilian court since 1492.
Anton Raffael Mengs
a pastel portrait painter German,1728-1779
hedvig eleonoras
Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp, född 23 oktober 1636, död 24 november 1715, var svensk drottning och riksföreståndare, dotter till Fredrik III av Holstein-Gottorp och Marie Elisabeth av Sachsen och gift i november 1654 med Karl X Gustav. Hon var med honom i Polen 1656 och i Danmark 1658. Hon var Sveriges drottning i sex år, men de facto "första dam" till sin död 1715, i femtiofem års tid. Hon blev änka 1660 och levde som änkedrottning i ytterligare 55 år. Kung Karl II av England friade till henne något år efter makens död, men hon tackade nej, med den formella motiveringen att hon önskade vara sin döde make evigt trogen. Hon satt i förmyndarregeringarna för både sin son Karl XI och sin sonson Karl XII, 1660-1672 samt 1697, och sedan i rådet 1700-1713, men hade i verkligheten aldrig så mycket att göra med politik, utan var nöjd med att formellt presidera över regeringen och hovet som monarkins symboliska överhuvud och representant. Hon stödde dock den profranska och antidanska policy som fördes av regenterna. Hennes son var djupt beroende av henne i hela sitt liv; då han blev gammal nog att sitta med vid regeringens sammanträden, talade han inte direkt till ledamöterna, han viskade i stället vad han ville veta till riksänkedrottningen, och Hedvig Eleonora frågade sedan regeringen med hög röst vad han ville veta. Då sorgeperioden formellt bröts år 1663 var hon värdinna för omfattande festligheter, och det var i hennes namn Sveriges första fasta teater öppnades i Stora Bollhuset och Lejonkulan 1667. Hedvig Eleonora, "Riksänkedrottningen", hade en dominant och temperamentsfull personlighet och dominerade det svenska hovet totalt fram till sin död. Även efter sin sons giftermål 1680 och fram till sin död 1715 var hon den verkliga drottningen och behöll sin position som "första dam"; sonen kallade henne "drottningen" och sin fru för "min fru". Under stora nordiska kriget var hon 1700-13 representant för kungen, men intresserade sig inte heller nu mycket för politik- vid audienser för utländska sändebud kunde antingen "moltiga" eller gapskratta åt dem. Hon intresserade sig för kortspel och arkitektur. Hon kunde spela kort till inpå småtimmarna. Drottningholms slott samt Strömsholms slott påbörjades av henne. Vid båda slotten lät hon anlägga stora parker i tidens stil.